torsdag 6 januari 2011

Ett ögonblick... Charlie Hansson



Jag brukar inte skriva om personval här på bloggen, först och främst eftersom jag är kritisk till individualiseringen av politiken och dels för att jag finner det ganska tråkigt att blogga om. Men det har ju surrats en del om partiledarkandidater, och de flesta som varit med i diskussionerna är förmodligen de som man kunde tänka sig skulle vara där. Då tänker jag först och främst på Veronica Palm, Sven-Erik Österberg, Stefan Löfvén, Håkan Juholt, Ylva Johansson, Mikael Damberg och min egna favoritskribent - Lena Sommestad. Men så har också en viss Charlie Hansson dykt upp i underströmmarna
, en minst sagt intressant person med en intressant bakgrund.

Charlie är social entreprenör inom IT-branchen och hans bakgrundsberättelse är minst sagt präglad av motsägelser. Eller vad sägs om det här, hans pappa är hemlös, hans mamma gick mellan arbetslöshet och ströjobb på dagis och som städare, och Charlie, han gick och utbildade sig till ingenjör och drog igång ett eget företag. Nu tänker inte jag vara den som ställer mig i första ledet och surra för att ökad företagsamhet är lösningen på arbetslösheten. Men vad som imponerar på mig med Charlie är det han säger hos Malou i TV4:s "Efter Tio", och det handlar om just socialt entreprenörskaps kanske viktigaste punkt "att kunna ge tillbaka av det man får". Och däri ligger en stor utmaning för framtiden. Att få fram sociala entreprenörer som kan kombinera en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i sin företagsamhet.

Men minst lika viktigt är att samhället har förmåga att ge alla invånare möjligheterna till att uppnå sina hopp och visioner för framtiden. Därför är kampen mot det växande klassamhället så viktig och det är här Charlie Hansson inger hopp, för ärligt talat har det varit få framträdande socialdemokrater på senare år som överhuvudtaget lyft ordet klass. Kärnan menar han är att bryta segregering av alla dess slag, med start i bostadspolitiken samt att öppna upp skolan och satsa så att människor kan ombilda sig. Andra frågor om förenklade skatteregler (läs: inte sänkta skatter), att de blir lättare för medborgarna att följa förloppet. Ökad transparens och öppenhet, helt enkelt. En rad andra frågor är också av intresse, exempelvis hans motstånd mot FRA och IPRED.

En sak som jag däremot skulle önska ett litet lyft från Charlie är när det gäller välfärdsfrågorna. För som jag ser det blir det till problem när företagande ska in i viktiga samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg. Sådana funktioner kan inte vara präglade av ett säljare-kundperspektiv. Inte nog för att forskningen talar sitt klara språk när det gäller valfrihet i skolan och den ojämlikhet den har resulterat i (läs PISA 2009). I skolan blir du med en företagsdoktrin en kund och lockas med stora pamfletter, mystiska utbildningar och kanske en dator. Om lektionerna sedan är lärarlösa eller att betygen sätts lite extra högt just för att man ska locka fler till att konsumera den utbildningen, vad blir det då för bildning, vad blir det då för betyg? Samma sak gäller vården och omsorgen och med en sådan utveckling växer de klassklyftor Charlie vill bekämpa. Till slut hamnar det alltså i en fråga om lönsamhet. - Tillhör du vår kundkrets? Har du nog med pengar för våra tjänster? Är du värdig att vara vår kund? Eller kommer du att kosta vårt försäkrings,- utbildnings- eller vårdföretag mer än du ger oss. Är du lönsam?

Den sociala demokratin har sin grund i att marknaden ska hållas borta från centrala institutioner i samhället, just därför att marknadsdoktrinen inte får ett gott utslag i jämlikhet. Om Charlie tänker om kring dessa frågor kanske vi har en socialdemokrati med en ledare som kan stå för något nytt och utmanande. Ett annat frågetecken jag har är hans tankar kring den ekonomiska demokratin i samhället. Vad vill han göra åt den? För de medborgare som inte har drivet, viljan eller möjligheten att starta ett eget företag. Hur vill Charlie Hansson öka löntagares inflytande i företagen? Hur vill Charlie skapa ekonomisk jämlikhet?

Sedan vill jag gärna relatera en fråga inspirerad av Jan Eliasson, som idag i AB skrev om internationalism och solidaritet med andra länder och världsmedborgare. Hur vill Charlie arbeta för en jämlikare värld? Hur vill han bemöta klimathotet? Hur vill han förhindra ytterligare ekonomiska kriser och ekonomiska, sociala och kulturella orättvisor globalt? Hur ser han på tillväxten? Arbetslivet? Arbetslösheten? Pensionssystemet? Stora frågor, vilka jag anser en partiledare måste ha konkreta idéer och förslag kring, här i vår globaliserande tidsålder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar